Alla har vi ett bagage!

Vi har alla ett bagage av livserfarenheter, såväl positiva och negativa. Idag är en dag då jag påverkats av de negativa erfarenheter som jag burit med mig i bagaget, erfarenheter som inte går att skriva om här. Ibland önskar jag att jag kunde göra det, men det går inte.

Jag är en känslomänniska och påverkas av allt som händer omkring mig, både på gott och på ont. Jag jämför mig inte med någon annan, jag jämför mig bara med mig själv och det som påverkar mig. Jag tror inte att det går att jämföra sorg och lycka med någon annan. Det påverkar oss på olika sätt beroende på vilka vi är och vad vi har varit med om. Det är mycket man inte vet om andra människor och som inte syns bakom fasaden. Tänk om man kunde se rakt igenom människor? Se vad vad de hade varit med om? Se vad som gjorde mest ont i dem eller vad som gjorde dem lyckligast? Hade människor varit mer förstående för varandra i mötena med varandra då? Inte dömt varandra vid första ögonblicket?

Jag är otroligt glad och tacksam för det jag har, tacksam för mina underbara vänner och för min familj och många andra saker som gör livet underbart. En dag kanske jag skriver en bok, inte för någon annan, utan för mig själv. För att bearbeta och släppa de negativa erfarenheter jag har, hitta alternativ som ersätter det som gör mest ont och endast fokusera på det positiva och på det som får mig lycklig. Tänk om jag bara kunde bestämma mig för att det som sker har en mening och att det är skrivet i manuset om mitt liv och att det händer för att jag ska lära sig mer om mig själv och om andra. Vad mycket enklare och självklart livet skulle vara då!

Du vet väl om att du är värdefull!

Edvin!

Jag ska älska dig och finnas där för dig så länge jag lever. Jag kommer alltid att tro på dig för den du är, inte för det du gör.

Älskade Edvin! Jag vill ge dig all trygghet i världen, vägleda dig genom livet, fånga dig när du faller, uppmuntra och lyfta dig, stötta och trösta. Du är bra precis som du är! Du ska få all min kärlek jag har. Jag vill få dig att känna dig värdefull, påminna dig om alla de underbara sidor du har och jag vill aldrig förminska dig, kränka dig eller får dig att få dåligt samvete för den du är eller för de val du gör i livet. Jag vill lyfta dig och hjälpa dig att skapa en bra självkänsla. Och även om jag faller, så ska du aldrig behöva ta ansvar för det. Jag släpper dig aldrig ändå! Du får bli arg och besviken på mig, ett tecken på att jag är din mamma. Jag lämnar dig inte! Någonsin! Jag släpper dig inte! Och även om jag har stunder då jag blir både arg och ledsen, så vill jag alltid att du innerst inne skall känna min starka kärlek och min tro på dig!
 

Jag önskar dig många fina relationer och hoppas att det är fler än jag som vill ge dig den kärlek du är värd. Jag kommer aldrig att skuldbelägga dig för att andra människor ger dig kärlek och för att du ger din kärlek tillbaka till dem. Jag kommer att vara glad för att du har människor omkring dig som vill ge dig lika mycket kärlek, värme och trygghet som jag, älskar dig såsom jag och stötta dig genom livets alla med- och motgångar.

 

Jag vill aldrig att du ska vara rädd för mig, rädd för att inte räcka till, rädd för att säga fel , göra fel eller vara fel. Hos mig kan du aldrig vara det! Jag vill att du ska känna dig välkommen till mig och min famn och vårt hem när du vill och att du aldrig skall känna dig bortvald eller mindre viktig eller prioriterad. Hos mig ska du alltid få känna dig trygg!

 

Edvin, du är mitt barn, nu och för alltid! Jag lämnar dig aldrig så länge jag finns. Jag är så tacksam för att jag har dig och jag är så stolt över dig och för att du är min son. Du är den finaste gåvan jag har fått och det enda du behöver göra är att vara dig själv. Du ska aldrig behöva vara någon annan för mig. Min kärlek har du redan, nu och för evigt.

 

Mamma

Lilla fina du! (Några tankar när du låg i magen 2011-03-13) 

"Lilla fina du! Vem är du?

Jag längtar så efter att få lära känna dig, att få hålla om dig och att få känna din närhet. Din lilla hand i mina händer, din lilla kind mot min. 

Jag vill ge dig all kärlek i världen, bära upp dig och vägleda dig genom livet. Vilken stolthet att jag får bli din mamma!"

Lilla fina du! Du är så efterlängtad och välkommen till oss.

Älskade barn, mitt solsken!

… Mamma väntar på dig!"

Vuxenpoäng!

Då har man samlat lite vuxenpoäng genom att ha varit på sitt första utvecklingssamtal. Vi är så nöjda med pedagogerna! Jag hade inte kunnat önska mig en bättre förskola till Edvin!

Det framgick under utvecklingssamtalet att Edvin har sidor ifrån båda sina föräldrar. Han har lätt att visa känslor och uttrycker när han är ledsen, glad eller fundersam med hela kroppsspråket och gillar att dansa som sin mamma. Han leker mycket vid leksaksspisen och gillar att kasta boll som sin pappa och är envis som oss båda. Det vi ska öva mer på hemma är att han inte ska ta andras saker.  

Edvin pratar eller jollrar för jämnan. Vem kan han ha fått det ifrån? ;) Det mesta är fortfarande joller, men ibland dyker det upp en del ord och han försöker att härma ord som pedagogerna säger. De nya orden som kommit senaste veckan är; gurka, pannkaka, skjorta ”shotta” och jacka.

I helgen var vi på hotellövernattning i Skövde med hela Pierres familj. Vi firade hans mamma som fyllde 60 år förra veckan. Det blev äventyrsbad ”Arena Skövde” och gott sällskap. Kan varmt rekommendera det äventyrsbadet! Edvin var lyrisk och både Pierre och jag blev som barn på nytt. Jag fick världens adrenalinkick av ”Turborutschkanan”!!  

Emma har varit här och sovit i två nätter nu. Hon brukar ligga i soffan, men nu när hon har en liten bebis i magen, så har Pierre fått sova på soffan istället och Emma och jag har legat i dubbelsängen. Det har lett till en och annan rolig diskussion. Jag fick lite flashbacks från när jag var yngre och hade vänner sovandes över. Man låg och pratade och pratade och tillslut så sa man att ”Nu sover vi” och sen var man tyst i två sekunder och började igen med ”Men du förresten…”.  Längtar efter den lilla som kommer i april!

På lördag åker Pierre till Brasilien och är borta i två veckor, sen hemma en vecka för att återigen åka iväg en vecka till.

Sista helgen nu i november kommer Lena hit och det längtar jag efter!

 

                                           

                                              Här är några bilder ifrån Skövde!

 

 

 

 

Dyngkåt och hur helig som helst!

Hur får alla ihop sina livspussel? Den där lyckliga bilden av det perfekta livet får mig att tänka på Mia Skäringers show "Dyngkåt och hur helig som helst", som Moa och jag var och såg förra året. Inledningsvis så säger hon att hon tänker sitt liv som en film. Hon säger att hon ser framför sig hur hon alltid tar rätt beslut i rätt tid, och säger ifrån när ingen annan vågar. Hon beskriver hur hon ser sig själv framskuttandes lycklig på en strand, med sin platta mage, snygga man och perfekta barn, som taget ur en reklamfilm från Fritidsresor. 

Om jag fick bestämma över mitt liv, hade dygnet gärna fått vara några timmar längre. Jag hade fått sova ut varje morgon. Jag hade haft ett otroligt snyggt inrett hem med struktur på allt. Jag hade alltid haft nytvättade lakan, färska blommor, nybakade bullar, och välstrukna kläder hängandes i färgskala i min stora luftiga garderob. Jag skulle ha ett vackert alltid nymålat hus med en stor trädgård med en välklippt gräsmatta, och vackra planterade blommor och växter överallt. Jag skulle dessutom alltid vara en närvarande, huslig, lekfull, konsekvent och förstående mamma, en ständigt k*t, glad, avslappnad, romantisk, generös och tacksam flickvän och vara en fantastisk vän i alla stunder. Jag skulle aldrig ha några bekymmer, inte några olösta konflikter, och jag skulle alltid tänka innan jag talade.

Varenda kväll när jag kommit hem efter mitt dagliga träningspass och nattat sonen med en lååång godnattsaga, skulle det lukta gott från mitt nystädade hem och de tända doftljusen. Jag skulle sitta nyduschad i soffan med mina nymålade naglar, välrakade ben, och med underkläder som alltid matchar. Jag skulle sitta där och tala livsextensiella frågor och hångla som om jag var tonåring på nytt. Jag skulle kunna laga mat, ta ett bad, träna, städa, plugga, diska, tvätta, jobba, handla, hämta och lämna på förskolan, studera och ha romantiska middagar på samma gång. Slutligen hade jag tagit ett dagens foto, framkallat det direkt i min fotoutskrivare och klistrat in i min "scraapbook", tillsammans med små söta klistermärken och välutvalda vackra rader om dagen. Men...

Nu är det ju inte så livet ser ut och det kanske man ska vara glad för!? Jag vet inte om jag egentligen hade velat ha det så och vem har det så? Ibland får man dock bilden av att alla andra ständigt har ett så enkelt och bekymmerslöst liv, alltid har nystädade hem, alltid är närvarande föräldrar och partners, gör karriär, och samtidigt är hemma mycket.

Jag tror inte lyckan hade varit densamma och man aldrig fick slita lite för den. Jag är superlycklig i vissa stunder, men helt mör i andra. Jag viker mig av skratt i ena stunden, för att i nästa stund vända, men jag tycker nog om att det är så och jag känner mig trots allt oftast både som en bra mamma och flickvän. Jag är nog ganska lycklig med som jag har det. Ibland är jag glad, ibland huslig, ibland strukturerad, ibland närvarande, ibland romantisk, ibland trött, ibland energifull, och ibland matchar jag mina underkläder, och ibland inte. Jag hänger dock mina kläder i färgskala i min garderob, vad det nu hjälper när det ligger leksaker över hela vardagsrumsgolvet, gammal post utspridd i hela köket och strumpor i soffan, när man precis trodde att man hade hittat den där lilla strukturen och lugnet i sitt liv?

Ja, ett bekymmerslöst liv är nog inte vad jag egentligen vill ha, utan kanske bara ett manus att kunna följa ibland för att underlätta och skapa en något mer harmonisk vardag.
     

Fantastisk dag!

I lördags gifte sig Emilie och Patric och det var en helt fantastisk dag! De är verkligen som gjorda för varandra och jag tycker så mycket om dem bägge två! Jag hoppas att de var nöjda med min och Martins insats som värdpar. Vi hade grymt roligt under kvällen och det har vi även haft under planeringens gång. Jag är så glad och tacksam över att vi fick äran att vara delaktiga på deras stora dag! Nu är det nygifta paret på bröllopsresa i Italien och njuter :)

Igår var Moa här på ett glas rödvin, som ett avbrott i vardagen. Moa och jag träffades på gymnasiet och har hållt ihop sedan dess, och jag blir alltid så glad av att träffa henne! Hon känner nog mig bättre än jag själv. Vi har delat allt från skratt, gråt, resor, brustna hjärtan, tonårsfyllor och mycket mycket mer. Hon är en sådan där man vill plocka ner i fickan och ta fram lite då och då, för att få lite härlig energi.

Pierre är på tjänsteresa igen, sin femte resa på 2 månader! Jag har fixat iordning en sak i hemmet nu när han har varit borta. Hoppas att han blir glad :) Jag älskar att överraska!

Nästa helg ska jag till Lena i Stockholm! Lena och jag arbetade tillsammans för Fritidsresor och har varit sambos utomlands i över ett år. Hon är också en person som känner mig utan och innan. När vi ses, så känns det som att det inte har gått en dag sedan vi sågs sist. Vi skäms nog aldrig inför varandra och att stå och dansa loss i underkläder samtidigt som man borstar tänderna, känns fullt naturligt när man är med henne. Vi har liksom redan sett alla sidor av varandra, så det finns inget att dölja! :) Tro mig! Hon är en utav dem få personerna i mitt liv som får mig att totalt vika mig dubbelvikt av skratt.

Det fina brudparet!

 

Skolstart och sjuk son!

Då har skolan satt igång igen och det känns kul! I tisdags morse då jag skulle ha min första och obligatoriska dag i skolan, blev Edvin sjuk. Pierre är i Tyskland, så det var bara att bädda ner lilleman i vagnen och bege mig till skolan för att vara med på uppropet ändå. Fick tag på kursansvarig som förstod min situation och lät mig gå efter en stund. Igår och idag hjälpte Therese mig med barnpassning. Tack och lov! Som tack ska hon få en liten fika- och biodate med mig! :) Ohh, vem kan motstå detta fantastiska erbjudande!? Någon mer som vill sätta upp sig på barnvaktslistan!? Hehe ;)

Kursen jag läser nu är en 30 poängs kurs och heter Konfliktlösning: Konfliktkunskap, dialog, förhandling och medling. Jag läser den som en specialisering till min utbildning. Superintressant! Den fokuserar på konflikter i arbetslivet, men också på hur man själv som person kan bli en bättre konflikthanterare i vardagen. Idag har vi lärt oss om olika konfliktmodeller, om konfliktnivåer, synligt och osynligt i konflikter, vad konflikter innehåller, vad man bråkar om i arbetskonflikter, vanliga konfliktanledningar, om människors behov i konflikter etc.

Vi diskuterade även olika perspektiv på varför människors beteenden ser ut som de gör. Det som jag tror allra mest på är att det är det inlärda beteendet dvs hur jag växt upp eller rättare sagt både medvetet och omedvetet "lärt mig" att reagera och agera, är det som påverkar vad jag har för behov, hur jag bemöter andra männsikor, vad jag tycker är rätt/fel och hur jag hanterar konflikter etc. Jag tror även att det är det inlärda beteendet i en kombination med arv och känslomässiga upplevelser som påverkar. I det stora hela så tror jag att konflikter uppstår då människor har olika behov och synsätt, och att det leder till en frustration som i sin tur utvecklar konflikter.

Nu är det snart bara en vecka kvar till Emilie och Patrics bröllop och jag har börjat få bröllopsnerver! ;) Till helgen blir det bröllopsplaneringen för fullt!

Ett plus i kanten ger jag till mig själv denna vecka för att jag lyckats gå ner alla mina gravidkilon nu, plus 4 kg till. Pierre och jag hade en deal förra sommaren att vi båda skulle gå ner 10 kg till denna sommar. Det blev 16 kg för mig sedan vi tog i hand och dealade och hela 30 kg sedan förlossningsdagen. Jag är sjukt nöjd! Trodde aldrig att jag skulle få tillbaka en någorlunda "vanlig" kropp efter graviditet och allt, men den har hämtat sig bättre än vad jag trodde. Det är fascinerande hur huden kan dra ihop sig efter att ha tänjts ut så mkt.

Dags att börja blogga?

Ok. Jag gör ett försök igen att komma igång med min blogg som jag startade förra sommaren. Hur får folk till så snygga bloggar och vad skriver man om? Visst ska man vara personlig i en blogg, men samtidigt inte lämna ut för mycket om sig själv!? Ibland har jag svårt för den övergången. Denna blogg skriver jag för mig själv och för min egen skull, men den kommer att vara öppen för dem som vill ta del av min vardag.  

Så vem är jag? Jag är en djup känslomänniska. Upp och ner och mycket nära mina känslor. Jag har nog alltid varit det! Jag ser mig själv som öppen, omtänksam, lite halvtokig och envis. Jag älskar att umgås med min familj, resa, träffa vänner, träna, dansa, njuta av god mat och dryck, upptäcka och lära mig nya saker, romantik, musik och teater/musikal, bada badkar och mycket mer. Jag älskar att samtala och pendlar mellan att vara väldigt djup till att prata om helt oväsentliga saker och analyserar hellre än bra om allt och inget. Vardagskomik och roliga, givande möten med människor i vardagen, ett sms, en komplimang eller ett telefonsamtal, är något jag kan leva länge på. Jag försöker göra mig medveten varje dag om att leva i nuet, något jag inte alltid lyckas med. Min son Edvin har verkligen fått mig att stanna upp i vardagsstunderna, något jag hade mycket svårare för förr. Att läsa en barnbok tillsammans med honom nära intill mig, stanna upp för att iaktta något utomhus eller att stanna upp i en kram. Kärleken till honom är enorm! Han har fått mig att växa och lära mig nya saker om mig själv!

Jag tror väldigt mycket på att ens uppväxtvillkor, händelser och människor jag träffat/träffar och saker som inträffat och inträffar i livet har format och formar mig som person dvs. hur jag är idag, vad jag gör för val, hur jag bemöter andra människor, behov och förväntningar och vad som gör mig stark, svag, glad, ledsen, upprörd, berörd, motiverad etc. Det var väl lite om mig som person eller ganska mycket. Jag är mindre bra på att vara kortfattad! :)

Vad gör jag? Jag läser till lärare för förskola och förskoleklass och har nu efter ett års föräldraledighet 1,5 år kvar av totalt 3, 5 års studier. Har planer på att vidareutbilda mig till grundskollärare om några år. Det jag brinner speciellt för är språkutveckling och läs- och skrivinlärning. 

Jag drömmer om att hitta ett jobb jag trivs med och där jag utvecklas, flytta till radhus/villa någon gång i framtiden, gärna i eller utanför Göteborg, ”skaffa” fler barn, resa årliga charterresor, förlova och gifta mig, bli en mer balanserad människa, träffa mina vänner oftare, göra saker jag mår bra av och att utvecklas och lära mig nya saker i min relation. Kärleken är så viktigt för mig! Övriga mål som jag har är att bli en bättre bilförare, att laga mer och bättre mat och att analysera mindre.

Om två veckor ska en av mina bästa vänner gifta sig. Jag har fått äran att vara toastmadame och tärna. Nervöst, men otroligt kul!! Är så glad för hennes skull! Möhippan förra fredagen var en kanondag! Champagnefrukost, poledaning, god lunch, spa, vin, förfest hemma hos mig och sedan och utgång stod på schemat :) En riktig härlig tjejdag! Det är min första nära vän som gifter sig och det känns stort. Vill att allt ska gå så bra. Jag är ganska självkritisk och vill självklart göra så bra som möjligt ifrån mig.

Imorgon blir det kräftskiva hos Lina och Mojje! Skål på det och trevlig helg!

Det galna möhippegänget!